Lagrådsremiss "Tydligare regler för val till Sametinget"

Valmyndighetens svar på lagrådsremiss "Tydligare regler för val till Sametinget"

Sammanfattning

Valmyndigheten instämmer i stort i lagrådsremissen angående val till Sametinget men önskar lämna några synpunkter.

I fråga om gruppers, partiers eller andra sammanslutningarnas deltagande i val anser Valmyndigheten att en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som vill delta i val ska anmäla det tillsammans med sin beteckning och sina kandidater samt att Valmyndigheten ska registrera en anmälan, beteckningen och kandidaterna. Valmyndigheten anser vidare att det bör förtydligas att en anmälan enligt 3 kap. 9 § och en registrering enligt 9 a respektive b §§ sametingslagen (1992:1433) gäller även vid omval i det val som anmälan eller registreringen gäller.

Valmyndigheten anser vidare att det finns skäl att införa en bestämmelse om att röstmottagarna i valet till sametinget inte ska ta emot sådana valkuvert som inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning eller om väljaren inte kan styrka sin identitet. Genom att införa en sådan bestämmelse minskar risken för att väljare som gjort fel förlorar sin rätt att rösta.

För att förtydliga Valmyndighetens ansvar i fråga om personuppgiftsansvar anser Valmyndigheten slutligen att det bör förtydligas i en ny bestämmelse i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.

Valmyndighetens synpunkter

Anmälan om deltagande i val

Valmyndigheten noterar inledningsvis att rubriken ovan 3 kap. 9 § kan leda till missuppfattningar då bestämmelsen i sig inte innebär att den grupp, det parti eller den sammanslutning som vill delta i val anmäler det utan att en anmälan ska ske av beteckning och kandidater. Valmyndigheten ska registrera beteckningen respektive kandidaterna om de uppräknade förutsättningarna är uppfyllda. Att gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen ska delta ska inte registreras. Såsom Valmyndigheten tolkar utformningen av bestämmelserna innebär det att ett parti som vill delta ska anmäla sin beteckning inför varje valtillfälle även om den är registrerad sedan tidigare. Har regeringen inte avsett en sådan tolkning bör det förtydligas. Valmyndigheten har i ett sådant fall enbart att pröva om förutsättningarna för registrering av kandidaterna är uppfyllda. Det saknas dock bestämmelse om att Valmyndigheten ska kungöra att sådana grupper, partier eller liknande sammanslutningar avser delta i det aktuella valet. Det finns därför en risk för att det blir otydligt vilka grupper, partier eller liknande sammanslutningar som ställer upp i valet och som det är möjligt att rösta på.

Valmyndigheten föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 9 § utformas så att en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som vill delta i val ska anmäla det inför varje valtillfälle tillsammans med sin beteckning och sina kandidater samt att Valmyndigheten enligt 3 kap. 9 a och b §§ ska registrera anmälan, beteckningen och kandidaterna. Alternativt kan en bestämmelse införas i 3 kap. 9 c § enligt vilken Valmyndigheten har att inför varje val kungöra vilka grupper, partier eller liknande sammanslutningar som deltar i valet. Valmyndigheten förordar det första alternativet.

Den föreslagna utformningen får även betydelse vid ett eventuellt omval. Utformningen av 3 kap. 35 § innebär att en anmälan av beteckning och kandidater ska avse eventuellt omval. I bestämmelsen omnämns inte att registreringar ska gälla vid omval, vilket emellertid framgår av motiveringen där det sägs att Valmyndigheten som utgångspunkt inte behöver fatta några nya registreringsbeslut. Det blir emellertid nödvändigt för Valmyndigheten att pröva frågan om registrering om gruppen, partiet eller sammanslutningen ändrar anmälan ifråga om kandidater inför omvalet. Valmyndigheten anser att det bör förtydligas att en anmälan enligt 3 kap. 9 § och en registrering enligt 9 a respektive b §§ gäller även vid omval i det val som anmälan eller registreringen gäller.

Det bör även förtydligas i 3 kap. 10 § att de kandidater som får tryckas på en valsedel ska vara anmälda.

Reglerna om hur en röst görs i ordning och om gransknings- och rösträkningsförrättningen

I förslaget till 3 kap. 15 § anges att vid röstning ska väljaren ta en valsedel, lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den och försluta kuvertet. Vidare framgår av 3 kap. 15 a § 1. att röstmottagaren ska kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning.

I förslaget till 3 kap. 24 § finns bestämmelser om hur rösterna från vallokal ska granskas och där anges i andra stycket att om ytterkuvertet är igenklistrat ska det öppnas och valkuvertet granskas. Då ska det kontrolleras att valkuvertet uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjort i ordning och att väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert samt att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning.

I 8 kap. 7 § vallagen (2005:837) framgår att en röstmottagare inte får ta emot sådana valkuvert som inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning eller om väljaren inte kan styrka sin identitet. Bestämmelsen är tillämplig vid förtidsröstning och på valdagen i vallokal. I 9 kap. 9 § vallagen framgår vidare att när röstmottagarna i vallokal fått omslag med fönsterkuvert och omslagskuvert för brevröst ska de granska omslagen och kuverten i den omfattning som den pågående röstmottagningen tillåter. Vid denna granskning ska röstmottagarna bland annat kontrollera att valkuverten uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning.

Valmyndigheten anser att det finns anledning att införa en bestämmelse om att röstmottagarna i valet till sametinget inte ska ta emot sådana valkuvert som inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjort i ordning. På så sätt kan en väljare som inte gjort i ordning sin röst på korrekt sätt uppmanas att göra om sin röst på samma sätt som stadgas i vallagen. Genom att införa en sådan bestämmelse minskar risken för att väljare som gjort fel förlorar sin rätt att rösta.

Övriga frågor rörande val till sametinget

I övergångsbestämmelserna anges att vid tillämpningen av 3 kap. 9 a och 9 b §§ ska en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har mandat i Sametinget den 8 mars 2025 anses ha anmält och registrerat sin beteckning vid valet 2021. Valmyndigheten vill med anledning av detta poängtera att det är Valmyndigheten som registrerar beteckningar. Därför föreslås att bestämmelsen istället formuleras på så sätt att en sådan grupp, parti eller liknande sammanslutning ska anses ha anmält och fått sin beteckning registrerad av den centrala valmyndigheten vid valet 2021.

Valmyndigheten noterar att det i förslaget till bestämmelsen i 3 kap. 32 § första stycket andra meningen möjligen saknas ett ord.
Mandaten tilldelas, ett efter annat, den grupp, det parti eller den liknande sammanslutning som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.

Vidare kan det saknas två ord i därpå följande mening.

Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen.

Valmyndigheten anser att det finns anledning att justera bestämmelsen i 3 kap. 32 § så att valresultatet genom protokollet, i likhet med hur resultatet i allmänna val offentliggörs av länsstyrelsen, läggs fram. Det skulle innebära att förfarandet vid genomförande av val och utseende av nya ledamöter och ersättare under mandatperioden offentliggörs på samma sätt.

Valmyndigheten konstaterar vidare att förslaget inte innehåller någon bestämmelse motsvarande den som återfinns i 5 § tredje stycket valförordningen (2005:874), där det framgår att partibeteckningar får tryckas i färg. Eventuellt har detta ansetts obehövligt.

Slutligen finns anledning att åter peka på att den mandatperiod som hänvisas till i ett flertal regler i sametingslagen inte finns reglerad. Valmyndigheten anser att det finns skäl att förtydliga när mandatperioden startar.

Personuppgiftsbehandling

Valmyndigheten ansvarar för den val- och folkomröstningsdatabas som regleras i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar. Myndighetens ansvar är dock inte reglerat. För att förtydliga myndighetens ansvar i fråga om bland annat personuppgiftsansvar och ansvar för arkivering anser Valmyndigheten att det behöver regleras i en bestämmelse i lagen.